Stiftelsen

Milsvid utsikt över Österdalälven, flottbron och Gagnefs kyrka sedd från tunet vid Gagnefs Minnesstuga en höstdag 2006. Foto: Alf Göran Nisser

” Att bo i Gagnef om sommaren är som att bo på en grön äng strax utanför himmelrikets portar. Men att bo där om hösten i september månad är som att bo på en stor gyllene slätt, där himmelrikets portar stå öppna”

Så beskriver Ottilia Adelborg sin kärlek och tacksamhet till den plats på jorden som hon gjorde till sin när hon flyttade till Gagnef för gott 1903.

Stiftelsebrevet

Parhärbret från Blixtgården i Gagnefsbyn, Minnesstugans äldsta byggnad daterad till 1590-talet. Härbret flyttades till Minnesstugan

Stiftelsen Gagnefs Minnesstuga är en gåva av fyra fröknar från Stockholm som vid sekelskiftet 1900 av olika anledningar kom att bosätta sig i Gagnef. Ottilia Adelborg (1855-1936) konstnär och barnboksförfattare, systrarna Anna och Lotten Falk samt Clara Wahlström är givarna enligt gåvobrevet till Gagnefs folk 1909.

Interiör från Minnesstugan. Foto: Alf Göran Nisser

Minnesstugan och dess samlingar ska enligt givarna erinra om fädernas enkla seder och behov, samt att var och en bidrager till samlingens ökande.

Bondekulturen i Gagnef

Interiör från Skolmuseet

Ottilia är initiativtagaren till att för eftervärlden bevara en del av den gamla bondekulturen som då ännu utmärkte Gagnef. Den nya tiden med en övergång från självhushållning till penningekonomi gjorde att de gamla hantverkstraditionerna och kunskapen om det egentillverkade och den kvalitet som fanns i detta riskerade att tas över av en kommersialiserad tillverkning.

Detalj av parhärbret från Blixtgården i Gagnefsbyn. Foto: Birgitta Steger

Från Gagnefsborna mötte hon ”en nyfiken vänlighet”. Alldeles som om de hade velat veta mera om mig. ”Jag ville också veta mera om dem.” Den ömsesidiga nyfikenheten gjorde att Ottilia på sina strövfärder med penna, färger och skissblock kom nära folket. Hon lärde sig om Gagnef och genom sin nyfikenhet och uppskattning och inte minst genom sin förmåga att fånga Gagnef med ritpennan uppstod ett skapande möte.

Samlingarna

Detalj av parhärbret från Blixtgården i Gagnefsbyn. Foto: Birgitta Steger

Om Minnesstugan har Ottilia sagt att den ska vara samlad av folket och till för att Gagnefsborna ska minnas sin gamla kultur och för att andra ska påminnas om de värden som den gamla bondekulturen representerar.

I första hand är Minnesstugan till för Gagnefsborna och hon har lyckats med att både under sin livstid och till dags dato få dem att engagera sig i det som ursprungligen var några få personers idé. Gåvobrevets bestämmelse om att minst två kvinnliga ledamöter ska ingå i styrelsen har med all säkerhet haft sin del i att göra Minnesstugan till en angelägenhet för alla.